Stridsvagnar & pitepalt
I lördags var Roger medbjuden till världens största stridsvagnsmuseum. Det verkar som om han tyckte mycket om det eftersom han gärna pratar om det hela tiden;-)
Men mest gillade han nog att åka "VIP"-transport dit och tillbaka. Dvs de hade en militärpolis som åkte före och stoppade trafiken i korsningar och gjorde fri väg i filerna så att militärbussen besökarna åkte i hade fri framfart. Bilarna som har rätt till fri framfart här i Moskva har en speciell tuta som brölar när de närma sig, så man hör dem på långt avst´ånd. Roger säger att han ska köpa hem en sådan tuta till Sverige. Undrar hur länge han får ha den.
Utflyckten tog hela dagen och när Roger och Pär kom hem hade jag pitepalten klar. Det var första gången jag gjorde pitepalt och den blev väl okej. Camilla och Pär påstod att de var goda. Ja, folk är så snälla nu för tiden:-) Nå, de dög. Godast var de dagen efter uppstekta med mjölk. Jag var inte riktigt nöjd med ingredienserna, då jag inte fick tag i rimmat fläsk utan fick salta upp vanligt fläsk. Det fanns inte tid för att rimma det. Men nästa gång kommer de att bli bättre. Dels får man kläm på det och dels ska jag se till att ha allt förberett som det ska vara.
På söndagen var det meningen att vi skulle gå tillsammans med Love och Marie på Skönheten och Odjuret. Men jag hade riktigt ont i halsen, hostade och hade feber trots febernedsättande tablettet. Så det blev att stanna hemma för min del. Roger åkte med, men han trodde att jag skulle ha blivit besviken då föreställningen inte var alls lika bra som den var i London. Det är mycket möjligt att den var, men det hade varit kul att få se den på ryska. Nåja, nu ser jag fram emot Nötknäpparen på is istället. Den ska vara fantastiskt med scener och rekvisita enligt de som har sett den. Vi ska gå den 22 december för att få riktig julstämning då Tjakovskis Nötknäpparen är en julsaga.
Idag skulle Camilla och jag varit på ett museum för en rysk poet, men museet är stängt på onsdagar så vi ska istället åka in till centrum för att försöka luncha på gamla KGB´s resturang "Svärdet & Skölden". Sedan blir det ett besök på Starbuck´s efter att vi botaniserat oss i stans bokaffärer.
Tretiakovgalleriet
Igår åkte jag och Camilla in till det nya Tretiakovgalleriet för att titta på konst. Det var som vanligt intressant, mycket för att jag fick se många tavlor av abstrakt konst som tex Kandinsky. Jag vet inte varför jag älskar hans tavlor och liknande tavlor, men förmodligen för färgerna, geometrin och sammansättningen i tavlorna.
Blev nästan lyrisk när man såg tavlorna på långt håll. Fann också andra konstärer som jag helt enkelt inte vetat om. Ryska konstnärer som inte är lika kända som Chagall och Kandinsky, men defentitivt lika skickliga och skapande.
Det nya museet innehåller konst från 1900-talet och är ganska intressant att studera med tanke på förrevolutinär konst och hur konsten utvecklades under sovjettiden. Mycket holografiskt, tekniskt och framförallt patriotiskt.
Galleriet innehåller inte bara tavlor utan också en mängd statyer och tv-visningar i flera rum som visar händelser i konstsammanhang och verkliga händelser under sovjettiden te x skördefester, rivningen och återuppbyggnaden av Frälsarkatedralen och inspelningar från andra världskriget (vilket ryssarna kallar "det stora fosterländska kriget).
I tretiakovgalleriet har det oftast en tillfällig utställning. Just nu kan man se svart/vita fotografier från 70-talet. De var minst lika intressanta. De visade vanliga människor och deras livsöden under Bresjnev-tiden. Ganska fantastiskt att beskåda då många bilder avspeglade ett inte alltför glamoröst liv som man många gånger kanske inte ville visa i den dåvarande sovjetstaten.
Efter galleriet lunchade vi och besökte därefter Dom Knigi för att se om det hade kommit in något intressant. Alltid lika roligt att besöka bokhandlar. De är oftast stora, välfyllda butiker där man kan hitta i stort sett allt.
Camilla och jag inhandlade varsin ny almanacka 2010 och varsin karta. Sen var det dags att gå mot Leninstatyn. Jag har själv aldrig promenerat i det området, bara åkt bil, så jag tänkte passa på att plåta lite. För det mesta glömmer jag kameran hemma. Jag skämtade med Camilla och sa att jag var tvungen nu att plåta Leninstatyn eftersom jag oförhappans fått en ny hobby - Leninstatyer från olika städer i Ryssland. Det blev ju några under Transibiriska resan så det var väl attan om jag inte ska ha honom på kort i den staden jag bor i. Nå, nu är han plåtad.
Det blev en lång dag med många nya intressanta intryck. Glad att vi åkte kollektivt. Det var helstopp i trafiken på trädgårdsringen i centrum.
Igor Maiseeva
I lördags var vi då på Igor Maiseevas dansuppförande i Tjajkovskis konsertsal på Tverskaja.
Föreställningen började kl 19.00 men dessförinnan beslutade vi oss att i samlad trupp åka in till centrum och äta på Starlite innan konserten började.
Vi hade nog tur som kom in i den tid vi gjorde för senare började det fylla på ordentligt med gäster. Anledningen var fotbollsmatchen mellan Ryssland - Tyskland som sändes på storbildsmonitorer. Kan tillägga att det normalt är ganska mycket militsior ute på stan, men i lördags kryllade det av dem inför just fotbollsmatchen.
Föreställningen varade i 2 1/2 timme. Den var både skickligt utförd, rolig och teknisk avancerad. Det började med en rysk folkdans som var helt fantastisk. Sen var inte alla lika intressanta , men det var kul att se folkdanser från olika håll i världen. Just den ryska och den stora avslutande dansen som handlade om ett judiskt bröllop tyckte vi nog alla var bäst. Bröllopet var dessutom uppbyggt som ett teaterspel.
Det är riktigt kul att gå på föreställningar här då ryssarna har en lång tradition och allt man ser är väldigt avancerat och skickligt uppfört. Man drabbas aldrig av något amatörsmässigt när man besöker de stora scenerna. Och det är för det mesta riktigt billigt att se föreställningarna. Dansuppvisningen i lördags kostade faktiskt under 200 och då satt vi riktigt bra.
Efteråt följde vi med Camilla och Pär hem för att smaka av den Kasakstanska konjaken vi tjejer fick på resan. Den var riktigt god med mild smak. Jag är ganska skeptisk mot konjak i vanliga fall, men den här var ett undantag.
Vi kom in på samtal om transibiriska resan och Camilla och jag låg nästan dubbelvikta emellanåt. Mer och mer faller på plats nu när man har varit hemma ett tag och smält alla intryck. Det kan inte ha varit lika kul för de andra att lyssna på oss som visste exakt vad vi pratade om hela tiden. Stackare! Nåväl, de föll också in i våra gapskratt i bland och hela kvällen var lyckad.
På söndagen vaknade Roger upp med hög feber och muskelvärk. Rösten höll inte och han var helt täppt i näsan. Det blev en heldag hemma. Egentligen skulle vi tjejer badat banja och efteråt mött upp Roger och Pär för en middag på Georgisk resturang på gamla Arbat. Det såg både Roger och jag fram emot, men det var inget att göra. Det får bli en annan gång.
Idag kände han sig bättre, men vi får se fram emot kvällen. Det brukar ha en förmåga att förvärras då.
Planerna för veckan är att komma iväg och köpa ljus inför mörka höstkvällar. Mat till Ulla och inhandla matvaror inför pitepaltskoket som jag lovat Cam och Pär på lördag.
Föreställningen började kl 19.00 men dessförinnan beslutade vi oss att i samlad trupp åka in till centrum och äta på Starlite innan konserten började.
Vi hade nog tur som kom in i den tid vi gjorde för senare började det fylla på ordentligt med gäster. Anledningen var fotbollsmatchen mellan Ryssland - Tyskland som sändes på storbildsmonitorer. Kan tillägga att det normalt är ganska mycket militsior ute på stan, men i lördags kryllade det av dem inför just fotbollsmatchen.
Föreställningen varade i 2 1/2 timme. Den var både skickligt utförd, rolig och teknisk avancerad. Det började med en rysk folkdans som var helt fantastisk. Sen var inte alla lika intressanta , men det var kul att se folkdanser från olika håll i världen. Just den ryska och den stora avslutande dansen som handlade om ett judiskt bröllop tyckte vi nog alla var bäst. Bröllopet var dessutom uppbyggt som ett teaterspel.
Det är riktigt kul att gå på föreställningar här då ryssarna har en lång tradition och allt man ser är väldigt avancerat och skickligt uppfört. Man drabbas aldrig av något amatörsmässigt när man besöker de stora scenerna. Och det är för det mesta riktigt billigt att se föreställningarna. Dansuppvisningen i lördags kostade faktiskt under 200 och då satt vi riktigt bra.
Efteråt följde vi med Camilla och Pär hem för att smaka av den Kasakstanska konjaken vi tjejer fick på resan. Den var riktigt god med mild smak. Jag är ganska skeptisk mot konjak i vanliga fall, men den här var ett undantag.
Vi kom in på samtal om transibiriska resan och Camilla och jag låg nästan dubbelvikta emellanåt. Mer och mer faller på plats nu när man har varit hemma ett tag och smält alla intryck. Det kan inte ha varit lika kul för de andra att lyssna på oss som visste exakt vad vi pratade om hela tiden. Stackare! Nåväl, de föll också in i våra gapskratt i bland och hela kvällen var lyckad.
På söndagen vaknade Roger upp med hög feber och muskelvärk. Rösten höll inte och han var helt täppt i näsan. Det blev en heldag hemma. Egentligen skulle vi tjejer badat banja och efteråt mött upp Roger och Pär för en middag på Georgisk resturang på gamla Arbat. Det såg både Roger och jag fram emot, men det var inget att göra. Det får bli en annan gång.
Idag kände han sig bättre, men vi får se fram emot kvällen. Det brukar ha en förmåga att förvärras då.
Planerna för veckan är att komma iväg och köpa ljus inför mörka höstkvällar. Mat till Ulla och inhandla matvaror inför pitepaltskoket som jag lovat Cam och Pär på lördag.
Höstsysslor
Nu har det verkligen blivit höst och kallare. I morse, när jag gick med Ulla, var det frost på marken för första gången. Och man går omkring och fryser inombords hela tiden. Det är samma sak varje år innan man hunnit vänja sig vid kallare årstid.
Stan har slagit på värmen, men både jag och Roger uppskattar svalare inomhus så vi stängde av alla våra element tills vidare. Om inte annat sover man mycket bättre.
Under den kallare årstiden brukar Roger och jag försöka hitta på lite olika göromål som teater, museum och då vädret är bra, långa, uppfriskande promenader på stan.
Igår åkte Camilla och jag till Tjajkovskijs konsertsal för att införskaffa biljetter till Igor Majseevas uppsättning av folkdanser från hela världen. Dåligt upplyst som jag nu var hade jag ingen aning om vilken ensemle det handlade om så jag var tvungen att gå ut och hämta information på nätet. Nu visade det sig att Igor Mojseeva tydligen är känd inte bara i Ryssland och att hans uppsättningar uppskattas högt av alla som har sett dem. Varenda en jag pratat med vet vem han var och hur skickliga hans dansuppsättningar är.
Det ska bli roligt att se dem på lördag. Roger är lika förväntansfull han, han älskar nänmligen folkdanser.
Jag ska ta med kameran även om jag är ganska övertygad om att man inte får fotografera under framförandet, men jag såg en massa intressant ,i de för mig nya, tunnelbanestationerna i går som jag tänkte föreviga.
Annars är det som vanligt här. Vi pluggar i veckorna, försöker komma ut och göra lite olika saker samtidigt som vi tränar det vi lärt oss på ryska, tar Ulla på promenader och planerar vad vi ska gå ut och se för föreställning nästa gång. Både Roger och jag vill se "Skönheten & Odjuret" på ryska eftersom vi såg den i London. Den har tydligen blivit en stor succé även här i Ryssland.
Stan har slagit på värmen, men både jag och Roger uppskattar svalare inomhus så vi stängde av alla våra element tills vidare. Om inte annat sover man mycket bättre.
Under den kallare årstiden brukar Roger och jag försöka hitta på lite olika göromål som teater, museum och då vädret är bra, långa, uppfriskande promenader på stan.
Igår åkte Camilla och jag till Tjajkovskijs konsertsal för att införskaffa biljetter till Igor Majseevas uppsättning av folkdanser från hela världen. Dåligt upplyst som jag nu var hade jag ingen aning om vilken ensemle det handlade om så jag var tvungen att gå ut och hämta information på nätet. Nu visade det sig att Igor Mojseeva tydligen är känd inte bara i Ryssland och att hans uppsättningar uppskattas högt av alla som har sett dem. Varenda en jag pratat med vet vem han var och hur skickliga hans dansuppsättningar är.
Det ska bli roligt att se dem på lördag. Roger är lika förväntansfull han, han älskar nänmligen folkdanser.
Jag ska ta med kameran även om jag är ganska övertygad om att man inte får fotografera under framförandet, men jag såg en massa intressant ,i de för mig nya, tunnelbanestationerna i går som jag tänkte föreviga.
Annars är det som vanligt här. Vi pluggar i veckorna, försöker komma ut och göra lite olika saker samtidigt som vi tränar det vi lärt oss på ryska, tar Ulla på promenader och planerar vad vi ska gå ut och se för föreställning nästa gång. Både Roger och jag vill se "Skönheten & Odjuret" på ryska eftersom vi såg den i London. Den har tydligen blivit en stor succé även här i Ryssland.
Höst & kallt
Nu har verkligen hösten kommit. Det var bara ett par grader på morgonen när vi steg upp. Det har varit ett ganska ruggigt väder med blåst och regn vilket har gjort att nästan alla löv på träden faller nu och på lördag har de varnat för snöblandat regn. Det gillar jag inte!
Enda fördelen är att man kan stanna lite mer inomhus och passa på att läsa lite böcker med gott samvete!
Trafiken har ökat i stan igen. Det är i det närmaste katastrof just nu. Det kan ta flera timmar mer än vanligt. I våras när den ekonomiska krisen slog till var det ganska lugnt, men nu efter alla semestrar har det blivit värre än vanligt.
Roger körde ut tv-killarna till flygplatsen i går eftermiddag och kom inte hem förrän klockan 19.00. I vanliga fall brukar han vara hemma vid 17.00-tiden. Först och främst var det en olycka på MKAD (stora cityringen, nästan 12 mil lång) och här i Ryssland får man inte flytta bilarna vid en krock förrän trafikpolisen kommit på plats och gjort sina mätningar. Den som flyttar på sig utan lov anses automatiskt skyldig. Så ni kan ju tänka er hur det blir vid en krock.
Efter den proppen kom Roger till Leninski vilken givetvis var avstängd eftersom någon hög herre var ute och åkte. Så gör man också här. Är det någon högre statsman eller statsbesök så stänger man helt enkelt av vägen för bekväm och snabb framfart. Då kan ni ju också föreställa er hur vägarna ser ut efteråt när alla ska komma iväg igen.
Ett annat fenomen som ställer till det i trafiken är att alla på- och avfarter är spegelvända här, dvs först kommer påfarterna och samtidigt som du ska på en cityring kommer det folk som ska av direkt efter. Jag lovar det är körigt vissa gånger när ingen vill släppa sin position!!
Detta har man börjat få kläm på nu så när vi åker och handlar passar vi på att åka tidigt en lördag eller söndagsmorgon innan Moskvaborna har vaknat till liv. Då är det ganska lugnt. I veckorna utnyttjar vi helst trådbussar och tunnelbanorna. Det är bekvämast och man slipper sitta fast i köer och slipper leta parkeringsplats.
Det går ganska snabbt och kostnar nästan ingenting här.
Men det är snart det enda som är billigt för allt annat har gått upp rejält i pris. Det har ökat bara sedan vi kom hit. Det är konstigt, men det är ett fenomen som alltid sker när ekonomin är ostabil. Pengarna blir mindre värda och varorna ökar i pris. Det värsta är väl att varorna knappast sänks igen igen efter att landet ar tagit sig ur krisen!
Idag ska jag bara ta det lugnt och hinna läsa ut en intressant bok som Camilla lånade ut " En dag i Ivan Denisovitjs liv". Den är mycket intressant och handlar om en fånge i Sibirien under Stalintiden. Boken fångar läsarens intresse redan på första raden och man blir helt uppslukat i deras hopplösa situation. Kölden under vintern, hungern och deras förtvivlade situation. När man läser om deras livsöden ter sig en prisökning på produkter ganska oviktig:-)
Enda fördelen är att man kan stanna lite mer inomhus och passa på att läsa lite böcker med gott samvete!
Trafiken har ökat i stan igen. Det är i det närmaste katastrof just nu. Det kan ta flera timmar mer än vanligt. I våras när den ekonomiska krisen slog till var det ganska lugnt, men nu efter alla semestrar har det blivit värre än vanligt.
Roger körde ut tv-killarna till flygplatsen i går eftermiddag och kom inte hem förrän klockan 19.00. I vanliga fall brukar han vara hemma vid 17.00-tiden. Först och främst var det en olycka på MKAD (stora cityringen, nästan 12 mil lång) och här i Ryssland får man inte flytta bilarna vid en krock förrän trafikpolisen kommit på plats och gjort sina mätningar. Den som flyttar på sig utan lov anses automatiskt skyldig. Så ni kan ju tänka er hur det blir vid en krock.
Efter den proppen kom Roger till Leninski vilken givetvis var avstängd eftersom någon hög herre var ute och åkte. Så gör man också här. Är det någon högre statsman eller statsbesök så stänger man helt enkelt av vägen för bekväm och snabb framfart. Då kan ni ju också föreställa er hur vägarna ser ut efteråt när alla ska komma iväg igen.
Ett annat fenomen som ställer till det i trafiken är att alla på- och avfarter är spegelvända här, dvs först kommer påfarterna och samtidigt som du ska på en cityring kommer det folk som ska av direkt efter. Jag lovar det är körigt vissa gånger när ingen vill släppa sin position!!
Detta har man börjat få kläm på nu så när vi åker och handlar passar vi på att åka tidigt en lördag eller söndagsmorgon innan Moskvaborna har vaknat till liv. Då är det ganska lugnt. I veckorna utnyttjar vi helst trådbussar och tunnelbanorna. Det är bekvämast och man slipper sitta fast i köer och slipper leta parkeringsplats.
Det går ganska snabbt och kostnar nästan ingenting här.
Men det är snart det enda som är billigt för allt annat har gått upp rejält i pris. Det har ökat bara sedan vi kom hit. Det är konstigt, men det är ett fenomen som alltid sker när ekonomin är ostabil. Pengarna blir mindre värda och varorna ökar i pris. Det värsta är väl att varorna knappast sänks igen igen efter att landet ar tagit sig ur krisen!
Idag ska jag bara ta det lugnt och hinna läsa ut en intressant bok som Camilla lånade ut " En dag i Ivan Denisovitjs liv". Den är mycket intressant och handlar om en fånge i Sibirien under Stalintiden. Boken fångar läsarens intresse redan på första raden och man blir helt uppslukat i deras hopplösa situation. Kölden under vintern, hungern och deras förtvivlade situation. När man läser om deras livsöden ter sig en prisökning på produkter ganska oviktig:-)
