Söndagsträning med LO´t (Närke/Västmanland)
Idag var vi iväg i Västerås och tränade med vårt LO för första gången. Har velat vara med tidigare, men då gick det inte eftersom all helgträning gick till bevakningen.
Det var ett glatt och trevligt gäng :-)
Det kändes skönt att vara ihop och träna med människor som har ens egna ras. Förståelser för vissa problem är större samtidigt som man kan byta erfarenheter med varandra. Sen behöver man inte vara så rädd att någon bli sur om ens hund råka ta ett ärevarv med bollen runt planen.
Roger följde med oss, så idag fick både Nyha och Ulla en genomkörare samtidigt som en kunde ta bilder på träningen. Linförigheten hos Ulla gick riktigt bra idag samt de moment vi tränade med. Hon var mer koncentrerad än vad hon vanligtvis är. Normalt brukar hon tappa koncentrationen och titta på allt annat.
Det var bara när vi kom till platsliggningen det inte gick så bra. Ulla stack med en gång hon hade kopplats loss, vilket hon aldrig gjort förut. Hon siktade på husse som stod vid plankanten, men då sprang en annan tik upp och fram till Ulla. De blev en hel del gruff som vi tack och lov kunde bryta och gick sedan och la om. Denna gången förstod hon att man kanske skulle lyssna på matte och ligga still tills annat kommando uttalats!
Nyha däremot är som vanligt en pålitlig pärla. Hon jobbar på och struntar fullständigt vad de andra sysslar med.
Krypet gick riktigt bra idag!
Ikväll ska Roger och jag iväg till Örebro och jobbar, medan mina föräldrar sköter om det härhemma. Så fort vi har kommit hem igen ska jag lägga ut lite nya bilder på Nyha och Ulla som togs under träningen idag.
Det var ett glatt och trevligt gäng :-)
Det kändes skönt att vara ihop och träna med människor som har ens egna ras. Förståelser för vissa problem är större samtidigt som man kan byta erfarenheter med varandra. Sen behöver man inte vara så rädd att någon bli sur om ens hund råka ta ett ärevarv med bollen runt planen.
Roger följde med oss, så idag fick både Nyha och Ulla en genomkörare samtidigt som en kunde ta bilder på träningen. Linförigheten hos Ulla gick riktigt bra idag samt de moment vi tränade med. Hon var mer koncentrerad än vad hon vanligtvis är. Normalt brukar hon tappa koncentrationen och titta på allt annat.
Det var bara när vi kom till platsliggningen det inte gick så bra. Ulla stack med en gång hon hade kopplats loss, vilket hon aldrig gjort förut. Hon siktade på husse som stod vid plankanten, men då sprang en annan tik upp och fram till Ulla. De blev en hel del gruff som vi tack och lov kunde bryta och gick sedan och la om. Denna gången förstod hon att man kanske skulle lyssna på matte och ligga still tills annat kommando uttalats!
Nyha däremot är som vanligt en pålitlig pärla. Hon jobbar på och struntar fullständigt vad de andra sysslar med.
Krypet gick riktigt bra idag!
Ikväll ska Roger och jag iväg till Örebro och jobbar, medan mina föräldrar sköter om det härhemma. Så fort vi har kommit hem igen ska jag lägga ut lite nya bilder på Nyha och Ulla som togs under träningen idag.
Söndagsträning
Mina föräldrar kom i fredags vilket betyder fem hundar hemma och en massa extra man måste tänka på. Jag och Ulla hann i a f att träna lite lydnad och ett litet spår.
Jag la ut spåret ganska tidigt eftersom jag ville ha en liten längre liggtid. Under tiden körde vi lite linförighet och apportering som nu har börjat lossna och fungerar riktigt bra. Ulla har inte gillat träapporten innan så minsta lilla framgång har varit en seger. Åsa Löfberg ,som jag har tränat lydnad för ,anser att jag antagligen ställde alldeles för höga krav för tidigt med apporteringen och den håller jag nog med om. Men nu har det som sagt lossnat så pass att hon håller den, apporterar och kommer in och avlämnar den hyfsat. Bara att träna på...
Linförigheten har också blivit bättre. Hon hängde inte med i helomvändningar och svängar så bra förut, men nu har det lossnat och orken att hänga med finns där. Kul för det känns alltid lite lugnare när moment man tragglar med känns säkrare.
Sen testade vi som hastigast krypet för första gången. Jag fick ett tips av en kompis vars man tränade upp hundar för några år sedan. Kände att jag bara var tvungen att prova det för det lät så enkelt. Och till min stora förvåning fungerade det bättre än vad jag hade trott!
Sen lattjade vi, vilade lite och tog spåret som nu fått legat i tre timmar. Under bevakningsutbildningen har vi tränat allt från direktspår till liggtid på en timma. Ulla har alltid varit bra på spår, men den korta liggtiden har gjort att en liten bekväm rotta som henne gärna slarva när det finns möjligheter. DVS kan man gå med hög näsa och vinda in hela spåret är ju det bra, eller...
Därför ville jag ha ner näsan idag och få lite mer noggrannhet i spåret och tog då hänsyn till både vindriktning och liggtid. Det blev riktigt bra! Hon tog hela spåret mycket noggrannare än förut och det gick mycket lugnare till. Skönt!
Jag la ut spåret ganska tidigt eftersom jag ville ha en liten längre liggtid. Under tiden körde vi lite linförighet och apportering som nu har börjat lossna och fungerar riktigt bra. Ulla har inte gillat träapporten innan så minsta lilla framgång har varit en seger. Åsa Löfberg ,som jag har tränat lydnad för ,anser att jag antagligen ställde alldeles för höga krav för tidigt med apporteringen och den håller jag nog med om. Men nu har det som sagt lossnat så pass att hon håller den, apporterar och kommer in och avlämnar den hyfsat. Bara att träna på...
Linförigheten har också blivit bättre. Hon hängde inte med i helomvändningar och svängar så bra förut, men nu har det lossnat och orken att hänga med finns där. Kul för det känns alltid lite lugnare när moment man tragglar med känns säkrare.
Sen testade vi som hastigast krypet för första gången. Jag fick ett tips av en kompis vars man tränade upp hundar för några år sedan. Kände att jag bara var tvungen att prova det för det lät så enkelt. Och till min stora förvåning fungerade det bättre än vad jag hade trott!
Sen lattjade vi, vilade lite och tog spåret som nu fått legat i tre timmar. Under bevakningsutbildningen har vi tränat allt från direktspår till liggtid på en timma. Ulla har alltid varit bra på spår, men den korta liggtiden har gjort att en liten bekväm rotta som henne gärna slarva när det finns möjligheter. DVS kan man gå med hög näsa och vinda in hela spåret är ju det bra, eller...
Därför ville jag ha ner näsan idag och få lite mer noggrannhet i spåret och tog då hänsyn till både vindriktning och liggtid. Det blev riktigt bra! Hon tog hela spåret mycket noggrannare än förut och det gick mycket lugnare till. Skönt!
Våra rottisar
Tänkte äntligen ta tag i bloggen och skriva ner vad som händer i träning och tävling med våra rottisar.
Först tänkte jag göra en liten presentation av oss...familjen består av Roger och mig (Nanne) samt våra tre härliga rottisar AC F-Bebeto (Fritte), Daleos Nyha och Daleos Ulla.
Fritte är en kille på 9 år idag. Han flyttade in med oss i huset samtidigt som vi flyttade ihop. Han har varit och är en mycket trevlig kille som tyvärr inte fick möjligheten att vara med och tävla eftersom vi själva saknade den kunskapen. Tränat har han dock både i sök och spår.
Sen har vi Nyha på 7 år. Henne blev vi fodervärda åt när hon var fyra. Hon var redan uppflyttad till högre klass i spår och hade haft två valpkullar. Det var Nyha som fick mig att tända till i träning och tävling. Det är även hon som har lärt mig det jag kan idag. Jag hade aldrig tävlat i bruks och gjorde nog alla nybörjarfel man kan tänka sig, men Nyha är en självsäker hund som bara titta på mig med en blick som säger "kom igen matte, jag vet vad vi ska göra". Under tiden hon har varit hos oss har vi blivit godkända i högre och fått utställningschampionatet!
Sen slet hon tyvärr upp ett korsband och har varit under rehab. Jag hoppas verkligen att hon ska hinna igång igen, för hon har så mycket i sig och tycker träning är så kul!
Sist kommer lilla Ulla som har hunnit bli 2 år nu. Henne köpte jag som valp hos Daleos. Jag ville ha en egen rottis från start som jag kunde träna upp och i framtiden få tävla. Idag har vi hunnit göra MH, blivit godkänd FM-hund och siktar nu på att starta i lägre klass spår till våren. Ulla är en alert tjej med mycket motor som aldrig tycks tröttna på att träna.
Först tänkte jag göra en liten presentation av oss...familjen består av Roger och mig (Nanne) samt våra tre härliga rottisar AC F-Bebeto (Fritte), Daleos Nyha och Daleos Ulla.
Fritte är en kille på 9 år idag. Han flyttade in med oss i huset samtidigt som vi flyttade ihop. Han har varit och är en mycket trevlig kille som tyvärr inte fick möjligheten att vara med och tävla eftersom vi själva saknade den kunskapen. Tränat har han dock både i sök och spår.
Sen har vi Nyha på 7 år. Henne blev vi fodervärda åt när hon var fyra. Hon var redan uppflyttad till högre klass i spår och hade haft två valpkullar. Det var Nyha som fick mig att tända till i träning och tävling. Det är även hon som har lärt mig det jag kan idag. Jag hade aldrig tävlat i bruks och gjorde nog alla nybörjarfel man kan tänka sig, men Nyha är en självsäker hund som bara titta på mig med en blick som säger "kom igen matte, jag vet vad vi ska göra". Under tiden hon har varit hos oss har vi blivit godkända i högre och fått utställningschampionatet!
Sen slet hon tyvärr upp ett korsband och har varit under rehab. Jag hoppas verkligen att hon ska hinna igång igen, för hon har så mycket i sig och tycker träning är så kul!
Sist kommer lilla Ulla som har hunnit bli 2 år nu. Henne köpte jag som valp hos Daleos. Jag ville ha en egen rottis från start som jag kunde träna upp och i framtiden få tävla. Idag har vi hunnit göra MH, blivit godkänd FM-hund och siktar nu på att starta i lägre klass spår till våren. Ulla är en alert tjej med mycket motor som aldrig tycks tröttna på att träna.
