Klart för avresa
Igår var jag och Cam. och inhandlade det sista inför den Transsibiriska resan. Vi har försökt att läsa så mycket som möjligt om resan och nu är det bara den egna erfarenheten som fattas.
Det blir som sagt en resa på 13 dagar.
Vi ska börja resan från Yarislavstationen norr om centrum ikväll 23,25 och inta vår kupé. Sedan blir det åka av i 4 dagar då vi passerar 10 städer för att vid Irkutsk hoppa av och bli transporterade till Listvjanka där vi ska sova över i två dagar och b la få en heldag med båt på Bajkalsjön. Sedan åker vi tillbaka till Irkutsk för att titta oss omkring och sova över innan färden styrs vidare till Ulan Ude. Där kommer vi också att stanna över ett par nätter. Då är vi ganska nära Mongoliet och jag antar att det kommer att märkas på natur och befolkling. Vi får se. Spännande är det i alla fall.
Sista etappen kommer att gå till Vladivostok som är slutstation och vårt slutmål på resan. Där har vi inbokat seightseeing, museér b la det etnologiska museét .
Camilla har fixat och donat med priser, utflyckter och hotell och det har hon gjort bra. Resan blev bra mycket billigare än vad vi hade räknat med och det känns skönt att vi tre åker på egen hand och inte via ett resebolag. Tycker inte om att vara styrd av utflycktsprogram när man gör en sån här resa. Då ska man själv planera vad man vill se och göra och dessutom när man vill göra dem.
Just nu sitter jag och väntar på att Cam. ska höra av sig igen. Kerstin borde ha kommit fram till Moskva nu. Jag ska gå ner och träffa henne för första gången. Kerstin verkar så glad och entusiastisk inför den här resan så det kommer att bli riktigt bra tror jag.
Ikväll kommer Roger att köra osstill stationen efter att hans bror anlänt till Moskva, så har är det full rulle just nu. Ska försöka att få till en riktigt trevlig och lång promenad med Ullis också.
Jag återkommer med en dagboksberättelse om vår resa när jag är hemkommen igen.
Novodevichy
Idag gjorde vi äntligen en liten utflyckt till Novodevichy kyrkogård och monasterie. På vägen genom parken gick vi över en bro med förseglade kärlekar. En stor tradition här i Ryssland när man gifter sig är att åka till vissa broar och försegla sin kärlek med ett hänglås. Man kan ju alltid hoppas att det hjälper!
Vi bor ju ganska nära monasteriet och har länge pratat om att gå dit eftersom det ligger en stor kyrkogård med kända politiker, aktörer, författare och målare där , ja i stort sett allt man kan bli känt på. Det var en lite annorlunda kyrkogård mot vad man är van vid. Många hade stora påkostade och vackra monument. Vi köpte en karta på plats så att man åtminstonde hade en hum om vart man skulle gå. Gravar vi besökte var Tolstoi´s, Krustjev´s och Jeltsin´s för att nämna några. Jag ska, när jag får mer tid, lägga upp foton från kyrkogården och monasteriet under länken "Sevärdheter".
Efter det besökte vi själva monasteriet med kyrkor, park och div. äldre byggnader. Inhandlade också två vackra ikoner på monasteriet. Jag frågade en dam på plats var man kunde köpa souvenirer som t ex ikoner. Det föll inte i god jord, ikoner var minsann inga souvenirer och därmed basta! Hon ville knappt hjälpa mig. Jag var tvungen att hålla med om att, nej det var det ju verkligen inte, jag råkade bara uttrycka mig lite "fel":-)
Sen tog vi en stillsam promenad genom parken som har en vacker damm där det givetvis satt ett gäng ryssar och metade. Verka vara en stor avslappnande hobby bland ryska män på helgerna.
Resten av dagen ska vi ta det lugnt. En promenad med Ulla får det bli och så ska jag läsa lite i min nya bok på ryska som jag inhandlade i går. Det är världens mest kända sagor och jag blev förvånad över att jag förstod så pass mycket av texterna utan uppslagsverk till hjälp. Det börja löna sig ordentligt med ryska lektionerna.
Annars har jag nästan börjat få lite resfeber. Det är bara drygt en vecka kvar till vi åker iväg på Transsibiriska. Håller på att uppföra en packlista så att man får med det nödvändigaste.
Åter i Moskva
Tja då var semestern över och man var ju knappast piggare för det. Det var många som "slet" i oss och tyckte att vi kunde umgås hela tiden åt ALLA håll. Det var faktiskt ganska skönt att styra resan tillbaka till Moskva igen. Förutom de vi inte hann att besöka. Jätteledsen Cita, jag hade verkligen velat spendera en dag med er! Men vi har beslutat oss för att resa inkognita ett par veckor nästa år innan vi talar om att vi är hemma. Tänkte ata om för de jag verkligen vill träffa. OBS! Tystnadsplikt!
Nåväl, resan gick bra och var en intressant upplevelse. Lite speciellt är det ju i själva Ryssland. Vi stannade och rastade Ulla flera ggr, åt på små "hak" under vägen .Trevliga fik med riktigt god mat.
Finland har jag faktiskt inte heller åkt i förut, men det skilde ju inte mycket från Sverige. Tja det skulle ju vara skyltarna då, men det stod på svenska under...Här var det faktiskt riktigt skönt. Man kunde göra sig förstådd överallt och inget onödigt tjafs i tullen som det var på ryska sidan.
Simon (min son) och hans flickvän följde med oss tillbaka och stannde drygt en vecka. Det var trevligt. Hade sett fram emot det länge. Tyvärr gick tiden alldeles för fort och hux-flux var vi ensamma igen. Ett par dagar! Sen kom det installatörer från Sverige och dessa hjälpte vi runt lite i Moskva. Resturanger, Metro och sevärdheter. Det är inte lätt alla gånger när det mesta står skrivet med kyrilliska bokstäver och väldigt få talar engelska.
Annars går dagarna med ryska lektioner som jag har lagt ner själen i nu inför resan med Transibiriska järnvägen. Vi ska åka den ryska, långa vägen ända till Vladivostok och inget "jäkla fusk" som Camilla uttrycker sig. Vi är tre damer som åker (fyra från början) den 26 aug. och kommer hem igen sent den 8 sept. Under resans gång kommer vi att stanna i Irkutsk, Listvjanka vid Bajkalsjön, Ulan Ude och slutmålet Vladivostok. Därifrån flyger vi hem igen. Till resan hade jag tänkt att ta med en bra ryggsäck från Sverige när vi var hemma. Det var det enda jag INTE skulle glömma och det var det enda jag glömde. Tja, få hasa mig iväg till Sportmaster och se om de säljer några vettiga ryggsäckar. Vad göra.
Men det är mycket som ska tänkas igenom. Gäller att inte glömma något väsentligt. Skulle inte förvåna mig om jag upptäcker att kameran ligger hemma när tåget rullar iväg!
Just nu sitter jag och väntar på att Roger ska sluta för dagen. Vi har bestämt för att ta en ordenligt lång promenad tillsammans med Ulla och kanske äta en blini under vägen. Hörs!
